Ett nytt hjälpmedel

Jag är ständigt på span efter olika typer av hjälpmedel som kan underlätta min vardag. En som jag bara älskar är min fina magnettavla med alla veckodagar förtryckta på – det underlättar mitt liv enormt att enkelt kunna se vad jag har inplanerat de närmsta dagarna och jag tror faktiskt att jag lyckats både komma på rätt dag OCH rätt tid till inbokade tider sen jag skaffade den! 🙂

Mitt senaste fynd är en gåstav, i mitt fall använd som vandringsstav. Efter att jag legat sjuk i en dryg vecka och skulle ut på skogspromenad igen, tog jag med en stav för att ha nåt att hjälpa mig hålla balansen – och det funkade helt suveränt! I stället för att lägga all energi till att fokusera på hur jag gick så kunde jag bara stödja mig lite på staven.

Även i vanliga fall måste jag fokusera väldigt mycket på hur jag går för att inte snava och ramla, blir lätt yr och har en rätt taskig avståndsbedömning (förmodligen nåt neurologiskt dilemma, det är ingen som riktigt vet), men tanken på att använda en gåstav har aldrig ens fallit mig in!! Men den kommer definitivt att få följa med ut även i fortsättningen! Just den här staven är en lättviktsstav som dessutom går att skjuta ihop så den blir kort – perfekt att enkelt kunna fästa på ryggsäcken om man vill det!

image

Min nya följeslagare.

Väl hemma tog jag ett varmt bad – jag som normalt verkligen inte gillar att bada! Så konstigt, det borde ju bara vara jättemysigt och skönt. Ligga där och plaska, vicka på tårna, göra figurer av skummet eller bara slappa. Men jag tycker bara att det är varmt och jobbigt, instängt (lite klaustrofobikänsla) och så får jag ligga och spänna mig för annars halkar jag ju ner! Men idag när jag kom in från promenaden var jag så himla frusen och plötsligt bara längtade jag efter ett bad! Bara att smida medans järnet är varmt. 😮 Har av förklariga skäl varken badskum eller badsalt hemma men en skvätt massageolja räddade situationen (nej, det går inte att bada i bara vatten…). Lite levande ljus skapade mysstämning och jag klarade av iaf en så pass lång stund att jag hann tina upp. Tror att min kropp egentligen hade mått väldigt bra av lite regelbundna badkarsstunder – får se om infallen kanske återkommer…

Åh, häromdan var jag i Kville kyrka och lyssnade på Robert Wells och Sofia Kjellgren. Det var helt fantastiskt!! Hon har en sån röst att man bara ryser och jag skulle kunna sitta i timmar och bara lyssna på hans pianospel. Min absoluta favorit var när de framförde ”Time to say goodbye” – ståpäls!

Annonser

There are no comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: